Igår var jag inte i skolan utan jag var på min farfars begravning. Lite jobbigt att börja dra upp allting nu igen när man börjar att komma lite på fötter igen. Men det var endå ett riktigt farväl så de kändes bra. Jag saknar verkligen hans röst och hur förvånad han alltid blev när man hade gjort nånting och visade upp det. Han var även en kämpe i alla tider för han har alltid jobbat. Han har lämnat kvar mycket och de ska han vara stolt över. Men han kommer endå alltid att saknas.

Igår hade jag till min farfars ära på mig det här.




Efter som att jag tyckte det var väldigt svart så bestämde jag mig för att ha min vit/ljusblåa skjorta till.
Farfar hade ju trotts allt bestämt att de skulle vara fint väder, så tydligen ville han något med de. :)